v.40+5 (onsdag) Filippas födelse! <3
03:20 JAG ORKAR INTE MER! Värkarna kommer mer oregelbundet men gör så galet ont att jag nästan ångrar detta. Jag har pratat med BB men de tycker att jag ska vänta. Gråter. Vill inte väcka Patrik heller eftersom vi inte ska åka än. Sprutar tårar.
5:29 Packar ihop och åker till BB!
5:40 Patrik måste ha kaffe, får en värk som känns som att Filippa kommer komma ut nu!
6:10 Nu är vi inne på BB. De kollar blodtryck etc.
7:00 Värkmätaren fungerar inte när jag ligger på sidan men det gör inget säger barnmorskan. De ser klart och tydliget att jag har värkar ändå.
7:50 Värkar med 3 min intervall, ingen blödning. Hanterbara värkar med värmekudde på magen. CTG har nu kopplats bort. Är öppen 3cm.
9:15 - Testar lustgas. Fungerar väldigt bra om man lyckas tajma värken. Gör man lite försent så är det helt värdelöst :/
9:55 får jag antibiotika på grund av att jag hade tidig vattenavgång.
11:00 - Sitter fortfarande på en boll med lustgas och värmekudde.
12:40 Öppnar de upp hinnblåsan (kan tydligen finnas två)
12:55 sätter de dit en skalp CTG på barnets huvud
13:40 - Nu ska jag testa att bada. Det var superjobbigt att bara ta sig till rullstolen. Väl inne i badrummet får jag extremt kraftiga värkar. Det var svårt att ta sig i badet men när jag väl satt mig var det väldigt skönt... i en minut ca. När värken kom så hjälpte det ingenting. Fick smått panik, visste inte vart jag skulle sätta benen för att det skulle bli skönt. Skulle få lustgas men den krånglade så när den väl var färdig ville jag gå upp ur badet. Tillbaka till rummet.
14:15 . Nu är jag öppen 7cm. Denna information hade jag helt missat. Kan inte ens minnas att de undersökte mig. Var väldigt borta av all smärta.
14:30 - Får ryggbedövning (EDA). Detta var inte lätt! Först försöka lägga sig på sängen sedan kura ihop sig till en boll! Sen fick jag inte röra mig alls när han skulle lägga den och det var mycket svårare gjort en sagt. Hade ju värkar typ 1ggr/min. Han ber mig att säga till när jag får en värk. Jag skriker ut "JAG FÅR EN VÄRK". Plötsligt ändrar värkarna form... nu börjar jag vilja trycka på också! Jag vrålar "UUUUÄÄÄÄÄÄ". Barnmorskan frågar om det trycker på? Jag snyftar "Jaaaaaaaa!". Hon svarar mig att det är ingen fara, det får trycka på, att det är bra för nu trycker bebisen på. Jag vrålar ut igen uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuäääääääääääää. Det känns som att bebis ska komma ut igenom både munn och rumpa! SPLASH säger det så känns det som att 10l vatten forsar ut över hela sängen. En värk till och 10l till känns det som. Narkosläkaren försöker sätta dit bedövningen igen, med lyckats resultat. Får en liten dos först. Han frågar om det känns som jag är helt bedövad eller lite. Jag svarar... jag vet inte... lite kanske. Det var tydligen rätt svar. Jag får lyfta på benen så att han ser att allt gått rätt. Nu får jag huvuddosen och jag känner genast att det blev lite skönare. Får en kraftig värk till och efter det en PAUS :D Oj, en paus har jag inte haft på länge. Allt känns så mycket bättre. Får en till värk och blundar. När jag tittar igen står Patrik på andra sidan och jag säger förvånat "Står du där nu?" Alla i rummet skrattar lite, till och med jag. Jag får lite mer antibiotika för förebyggande syfte sen får jag gå upp och försöka kissa men jag vet inte om det var vatten som kom eller kiss. Och så en värk på det! Barnmorskan säger att vi får sluta prova kissa där. Vi vill ju inte att bebis ska komma i toaletten ^^
15:20 Flyttar jag över till förlossningspallen för att känna om det känns bättre att sitta så. Patrik får sitta på en stol bakom mig som stöd. Jag hann bara ner på pallen så kom det riktigt ordentliga krystvärkar och barnmorskan säger åt mig att jag måste lyssna på henne nu. Hon säger att nu är huvudet påväg ut och att om hon säger åt mig att flåsa så måste jag göra det och när hon säger att jag ska krysta så ska jag hålla in luften och trycka.
15:39 - Nu är vår dotter äntligen född! Att krysta ut henne var inte så farligt som jag hade trott, fast det tryckte på ordentligt. Minns inte hur många krystvärkar det krävdes för att hon skulle komma ut, men när huvudet kom ut och jag såg det tänkte jag "SHIT, det är ett huvud där" och nästa sekund säger jag "MEN VI HAR JU GLÖMT ATT FILMA". Att se huvudet där som sedan roterade kändes väldigt konstigt.
Efter detta fick jag lägga mig i sängen, Patrik klippte navelsträngen och så fick vi bekanta oss med vår nya lilla familjemedlem. Sen fick vi mat, jag syddes, Filippa vägdes och mättes, jag duschade så fick vi byta till vårat sovrum. Vila...
Kommentarer
Trackback